När du hör vad ditt nästa steg är

Av Annette Forslund

Känslan leder dig

Många som jag coachar vet inte riktigt vad de vill. Jag tror orsaken är att ingen har lärt dem att lyssna till sig själva. Många föräldrar tror att det är deras jobb att berätta för deras barn vad som är rätt eller fel. Då tar de  bort ungens tro på att det alltid finns en inre röst, en källa som vet. Jag gjorde det själv på mitt första barn innan jag visste annorlunda.

Källan finns alltid inuti aldrig utanför. Många har också blivit lärda att det verkligen finns en rätt eller fel väg och att ifall de väljer fel väg är det kört för evigt. Inget av det är mer tokigt. Det finns inte ens nåt som är rätt eller fel.  Jag tror att innan vi kom hit på den här jorden bestämde vi vad vi vill uppleva och se mer av. Vi ville uppleva vem vi är, hur vår själ känns i en mänsklig kropp. Hur  glädje, passion och kärlek känns och hur det känns när vi är långt bort från den vi egentligen är. Skulle vi komma ihåg det behöver vi aldrig mer lyssna utåt, bara inåt och veta när vi är ur kurs. Vi ställer en fråga och sedan lyssnar vi till vilken impuls vi får. Impulsen leder oss till svaret. Ofta är inte impulsen den vi har tänkt oss, därför lyssnar vi inte. Egot kommer istället upp med förklaringar varför du inte skall lyssna till impulsen. Vi har också lärt oss att det skall finnas rationella förklaringar till varför vi gör saker. Vi kan ju inte göra en sak bara för att vi känner för det, men tänk om det är precis det vi skall göra.

Olika frekvenser

När vi ställer en fråga kan vi heller inte vänta oss svaret direkt. Frågan och svaret har två olika energifrekvenser. Om du bara frågar samma fråga om och om igen så är du på fel frekvens för att ta emot svaret. Du behöver ställa frågan och sedan släppa den och lita på att svaret kommer. För att ställa in sin energifrekvens för att ta emot kliver man ur vägen med sitt ego. Man mediterar för att der är skönt, man springer för det är kul, man älskar för att man njuter av det. Man gör saker för att det är så roligt att göra dem , inte för att de skall leda någon vart. Man är som ett barn som älskar att leka. Många har glömt bort hur det är att göra saker som är roliga och fulla av njutning utan att de har något mål. Ett barn som leker har inget mål med leken, de slutar när de inte vill leka längre om ingen vuxen blandar sig i och berättar att det måste slutföra det de påbörjat.

Två olika språk

Själen och Egot har två helt motsatta sätt att kommunicera och egot har ingen plats i kommunikationen om du skall ta reda på vad  du vill. Egots röst är alltid mer sträng, mer listig, ger oss ofta skuldkänslor och talar ofta om att vi inte riktigt räcker till eller tvärtom, att vi är bättre än andra. Egot kommunicerar med brist och rädslor, egot är strategiskt. Som till exempel om du  har du tänkt på att säga upp dig, då kommer tankar som –  det är bättre att vänta till efter semestern, löneförhöjningen eller när en ny chef har blivit tillsatt. Egot har väldigt många förklaringar till allt. Själen bara vet, du bara vet att du älskar ditt barn, det behövs inga förklaringar för det. Egot skapar fantasimonster i framtiden, sedan glömmer vi bort att det är vi själva som har fantiserat ihop framtiden och monstret och blir rädda för vår egen fantasi. Om vi istället lyssnar inåt och följer de luststyrda impulserna ett steg i taget så följer vi själens röst, ett steg i taget, inte tio. När vi vill ta tio, när vi vill veta, är vi tillbaka till egots grepp. Själen behöver inga garantier eftersom den vet, den är inte rädd utan den vet redan att vad som än händer är vi alltid på rätt plats och ingenting är farligt.

Så ställ frågan och sedan lyssnar du till impulserna så kommer du se att ditt liv kommer att förändras. Vill du ha stöd på vägen så bjuder jag på en meditation https://youtu.be/SXpUflDTuYw som kan hjälpa dig att börja lyssna.

Jag önskar dig en skön fortsatt dag

Annette

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här

Annette Forslund

Jag har drivit eget företag i 25 år och arbetat med människor i utveckling i 14 år. Jag är ICF-certifierad coach Transformativ coach certifierad av Michael Neil i Los Angeles. Auktoriserad psykosyntesterapeut, yogalärare och Mindfullness-instruktör. Jag har utbildat ett 100-tal coacher i Nya Tidens Coachutbildning, har ett förflutet i försäkringsbranchen och har varit delägare i Max Matthiessen. Det viktigaste i mitt liv är att vara arkitekten i mitt eget liv och skapa min egen verklighet.

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här
Läs mer från Annette

Behåll lugnet

Förra inlägget jag skrev så beskrev jag hur jag blev lurad av en Rikshadriver i Bombay och hur arg jag blev. Funderade på det senare och såg hur stressad jag var och hur min energi var jämförelse med när jag sedan  flög från Kathmandu till Pokhara där jag befinner mig nu.

Jag hade gått om tid på mig och behövde absolut inte stressa när jag kom till flygplatsen. Jag åkte inrikes så det var en liten flygplats men med många avgångar. Jag fattade inte mycket av vad jag skulle gå och hur bagaget skulle skannas.  Men jag frågade mig fram och log och det funkade bra, de var vänliga och hjälpsamma. När jag checkat in mitt baggage hade jag en timme kvar innan boarding så jag  köpte en kaffe och en kexpaket, hade inte ätit nåt för jag gick vilse på förmiddagen i Kathmandu  🙂  och satt mig för att vänta på boarding. Förstod ingenting av tavlan där det stod vilket plan som skulle avgå var och när. Tiderna som blinkade hade redan varit och det blinkade boarding hela tiden. Men jag stressade inte upp mig utan kunde inte låta bli att le inombords. Allt är en enda röra men de verkar ändå ha koll i kaoset. Hittade en annan tjej med ryggsäck som satte och väntade så satte mig med henne och sedan hjälpte vi varandra och tyda och gå fram till disken lite då och då och fråga om det var vår tur att boarda. När det äntligen var dags så kände killen igen oss och kom fram och sa till.

I planet fick jag sitta med en man som såg extra prydlig ut, kostym och fina skor med välkammat hår.Vi började prata och han berättade att han jobbade med säkerhetsfrågor. Han ställde många frågor om livet i Sverige. När jag beskrev hur många av oss var skilda och hur våra barn flyttade mellan föräldrarna varannan vecka och hur vanligt det var med bonusfamiljer skattade han så det mullrade ifrån magen.Han tyckte det verkligen lät både roligt, konstigt och förvirrande för alla inblandade.

När jag klev av planet så stod det massor av militärer på flygplatsen och mannen som suttit vid mig fick ovationer och stora blombuketter. Jag vinkade lite i smyg när han försvann in i en byggnad omringad av fans och förstod att han var nog högt uppsatt när det gällde säkerhetsfrågorna.

Innan jag hittat min väska så kom han fram till mig och gav mig hans nummer och sa om jag behövde hjälp med något så fanns han där  och sedan frågade om jag ville ha skjuts till hotellet. Han ordnade med en bil och fyra militärer som skjutsade mig fram till mitt fina lilla hotell som jag bokat för bara 250 kr natten. Ett jättemysigt hotell med utsikt över bergen  som jag verkligen stormtrivs i.  Här kan jag sitta och bara glo på utsikten, älskar det.

Tänk så olika det kan vara och  jag lär mig hela tiden. Det är som  universum alltid vill berätta för mig att  inte hetsa upp mig och att inte stressa. Inget blir bättre av det.

I morgon skall jag ut och vandra i Himalaya i fem dagar och  skall bli jättespännande. Jag hoppas mitt illa knä hållet,sänd gärna  helande tankar.

 

 

Kramar

Annette