Möjligheten att välja

Av Annette Forslund

Rädda för osäkerhet

Idag har  jag jobbat med Rojhat och vi har tagit fram allt material  vi skall ha till vår workshop i helgen där vi skall hjälpa företagare att förpacka och marknadsföra sig. Skall bli superroligt att hjälpa 24 stycken att få komma ut med sitt budskap. Jag har också skickat in alla kvitton och betalda fakturor till min bokföringskvinna, Nina. Det känns alltid så skönt när jag lägger allt samlat material i ett kuvert och hör dunsen när det ramlar ner i brevlådan. Då har jag gjort mitt, det är klart.  Många som jag coachar är sugna på att strata eget företag men många tror det är väldigt svårt, och många är just rädda för bokföringen. Vi är ofta rädda för det okända och inbillar oss saker om något som vi inte vet något om. Eller så har vi hört ifrån någon annan som berättar hur krångligt och jobbigt det är med att driva eget företag, man får jobba jämt och aldrig vara ledig. Det är inte min sanning, min sanning är att jag jobbar när jag väljer att jag vill jobba. Det är den största skillnaden, som anställd kan man inte välja.  Jag kan heller inte påverka min lön, den är samma varje månad. Och oavsett om man jobbar lika mycket som egen företagare så jobbar man åt sig själv, jag får själv bestämma. För mig är det mera värt än att att veta att det kommer in en viss summa pengar på mitt lönekonto varje månad.

Vi är olika

Jag väljer frihet framför trygghet. Men vi är olika och varje person behöver välja vad som är viktigaste för han eller hon. ( jag gillar inte att skriva hen så därför gör jag det inte  🙂 )  Det är därför det är så viktigt att veta vad som är viktigt för en själv så man kommer ihåg det när man tror man vill göra något annat. När jag får för mig att jag skall bli anställd, det är inte så ofta numera, men om jag får den idéen så behöver jag påminna mig om att det inte är min grej, för jag vill bestämma över min tid och över mitt liv. Jag vill kunna leva på lite pengar och ha mycket tid i bland.  Ibland vill jag jobba mycket och komma på roliga projekt för att tjäna mer. Jag tycker inte om att jag vet hur mitt liv ser ut fem år framåt, jag tycker om förändringar och nytt, sån är jag.

Hur är du ? Vad tycker du om ? Vad är det viktigaste för dig? Vet du inte så var snäll mot dig själv och ta reda på det, det är en superviktig fråga. Ibland den viktigaste frågan vi bör ställa oss. För när vi gör grejer i linje med den vi är så är allt mycket lättare och roligare. När vi är i harmoni med vår sanna natur så tänker vi inte så mycket utan vi bara gör, ungefär som när barn leker. Däremot när vi är långt bort från den vi är ämnad att vara och göra då går hjärnan på högvarv. Det är då vi tror vi måste tänka mer för att komma på lösningar men det är tvärtom. Sluta tänka och gör något du gillar att göra, det är då du får nya insikter.

Puss

Annette

 

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här

Annette Forslund

Jag har drivit eget företag i 25 år och arbetat med människor i utveckling i 14 år. Jag är ICF-certifierad coach Transformativ coach certifierad av Michael Neil i Los Angeles. Auktoriserad psykosyntesterapeut, yogalärare och Mindfullness-instruktör. Jag har utbildat ett 100-tal coacher i Nya Tidens Coachutbildning, har ett förflutet i försäkringsbranchen och har varit delägare i Max Matthiessen. Det viktigaste i mitt liv är att vara arkitekten i mitt eget liv och skapa min egen verklighet.

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här
Läs mer från Annette

Behåll lugnet

Förra inlägget jag skrev så beskrev jag hur jag blev lurad av en Rikshadriver i Bombay och hur arg jag blev. Funderade på det senare och såg hur stressad jag var och hur min energi var jämförelse med när jag sedan  flög från Kathmandu till Pokhara där jag befinner mig nu.

Jag hade gått om tid på mig och behövde absolut inte stressa när jag kom till flygplatsen. Jag åkte inrikes så det var en liten flygplats men med många avgångar. Jag fattade inte mycket av vad jag skulle gå och hur bagaget skulle skannas.  Men jag frågade mig fram och log och det funkade bra, de var vänliga och hjälpsamma. När jag checkat in mitt baggage hade jag en timme kvar innan boarding så jag  köpte en kaffe och en kexpaket, hade inte ätit nåt för jag gick vilse på förmiddagen i Kathmandu  🙂  och satt mig för att vänta på boarding. Förstod ingenting av tavlan där det stod vilket plan som skulle avgå var och när. Tiderna som blinkade hade redan varit och det blinkade boarding hela tiden. Men jag stressade inte upp mig utan kunde inte låta bli att le inombords. Allt är en enda röra men de verkar ändå ha koll i kaoset. Hittade en annan tjej med ryggsäck som satte och väntade så satte mig med henne och sedan hjälpte vi varandra och tyda och gå fram till disken lite då och då och fråga om det var vår tur att boarda. När det äntligen var dags så kände killen igen oss och kom fram och sa till.

I planet fick jag sitta med en man som såg extra prydlig ut, kostym och fina skor med välkammat hår.Vi började prata och han berättade att han jobbade med säkerhetsfrågor. Han ställde många frågor om livet i Sverige. När jag beskrev hur många av oss var skilda och hur våra barn flyttade mellan föräldrarna varannan vecka och hur vanligt det var med bonusfamiljer skattade han så det mullrade ifrån magen.Han tyckte det verkligen lät både roligt, konstigt och förvirrande för alla inblandade.

När jag klev av planet så stod det massor av militärer på flygplatsen och mannen som suttit vid mig fick ovationer och stora blombuketter. Jag vinkade lite i smyg när han försvann in i en byggnad omringad av fans och förstod att han var nog högt uppsatt när det gällde säkerhetsfrågorna.

Innan jag hittat min väska så kom han fram till mig och gav mig hans nummer och sa om jag behövde hjälp med något så fanns han där  och sedan frågade om jag ville ha skjuts till hotellet. Han ordnade med en bil och fyra militärer som skjutsade mig fram till mitt fina lilla hotell som jag bokat för bara 250 kr natten. Ett jättemysigt hotell med utsikt över bergen  som jag verkligen stormtrivs i.  Här kan jag sitta och bara glo på utsikten, älskar det.

Tänk så olika det kan vara och  jag lär mig hela tiden. Det är som  universum alltid vill berätta för mig att  inte hetsa upp mig och att inte stressa. Inget blir bättre av det.

I morgon skall jag ut och vandra i Himalaya i fem dagar och  skall bli jättespännande. Jag hoppas mitt illa knä hållet,sänd gärna  helande tankar.

 

 

Kramar

Annette