Var med i matchen

Av Annette Forslund

Låt inte rädslan styra dina val

Idag har jag varit trött och frusen och bara velat krypa ner i sängen och sova. Min kropp gillar verkligen inte kyla, den blir stelare och hårdare. Jag har ändå lyckats ta mig till stan och träffat min favoritson, jag har bara en son 🙂  Han har hunnit blivit 22 år och skall snart iväg på en resa med ryggsäck alldeles själv. Hans första anhalt är Brasilien, till karnevalen i Rio.  Han har läst på om vad som händer i Rio och säger att det sker många knivmord.,många blir rånade. Vad säger man då som mamma? Den här mamman säger att man ska inte tro på allt man läser och att han självklart skall åka. Jag tror inte vi kan skydda oss från det farliga genom att hålla oss i det trygga. Människor blir mördade i Sverige också. Jag vill inte att rädslan skall styra valen utan jag vill leva medan jag lever. Jag ställer ofta två frågor till mig själv.

Vad skulle du göra Annette om du har hundra procent tillit ? Vad skulle du göra om du inte kunde misslyckas?

 

Sedan försöker jag leva så. Göra grejer som jag inte känner mig säker på eftersom det är på den platsen jag utvecklas och det är där jag upptäcker mer av mig själv. Om jag bara gör saker som jag känner mig trygg med så utvecklas jag inte, utan jag krymper och då går utveckligen åt andra hållet. Jag blir räddare och otryggare istället för modigare och tryggare. Det är därför de är så bra att göra saker ensam, att inte alltid ha någon att hålla i handen.

Expandera mera

När gjorde du något ensam senast? När gjorde du något som kändes läskigt ? Om du inte vill krympa utan du vill expandera då behöver du  kliva ut på isen och vara med i matchen. Du behöver ut på okänd mark, det är där det magiska händer, kanske precis allt du har längtat och drömt om. Men om du inte släpper taget om det du håller i så kommer du aldrig se något nytt. Jag lovar att det blir aldrig så läskigt som du tänkt dig, det blir alltid bättre. Släpp sargen nu och börja din resa mot det okända. Kan min 22 årige son så kan du ????

Varm kram

 

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här

Annette Forslund

Jag har drivit eget företag i 25 år och arbetat med människor i utveckling i 14 år. Jag är ICF-certifierad coach Transformativ coach certifierad av Michael Neil i Los Angeles. Auktoriserad psykosyntesterapeut, yogalärare och Mindfullness-instruktör. Jag har utbildat ett 100-tal coacher i Nya Tidens Coachutbildning, har ett förflutet i försäkringsbranchen och har varit delägare i Max Matthiessen. Det viktigaste i mitt liv är att vara arkitekten i mitt eget liv och skapa min egen verklighet.

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här
Läs mer från Annette

Behåll lugnet

Förra inlägget jag skrev så beskrev jag hur jag blev lurad av en Rikshadriver i Bombay och hur arg jag blev. Funderade på det senare och såg hur stressad jag var och hur min energi var jämförelse med när jag sedan  flög från Kathmandu till Pokhara där jag befinner mig nu.

Jag hade gått om tid på mig och behövde absolut inte stressa när jag kom till flygplatsen. Jag åkte inrikes så det var en liten flygplats men med många avgångar. Jag fattade inte mycket av vad jag skulle gå och hur bagaget skulle skannas.  Men jag frågade mig fram och log och det funkade bra, de var vänliga och hjälpsamma. När jag checkat in mitt baggage hade jag en timme kvar innan boarding så jag  köpte en kaffe och en kexpaket, hade inte ätit nåt för jag gick vilse på förmiddagen i Kathmandu  🙂  och satt mig för att vänta på boarding. Förstod ingenting av tavlan där det stod vilket plan som skulle avgå var och när. Tiderna som blinkade hade redan varit och det blinkade boarding hela tiden. Men jag stressade inte upp mig utan kunde inte låta bli att le inombords. Allt är en enda röra men de verkar ändå ha koll i kaoset. Hittade en annan tjej med ryggsäck som satte och väntade så satte mig med henne och sedan hjälpte vi varandra och tyda och gå fram till disken lite då och då och fråga om det var vår tur att boarda. När det äntligen var dags så kände killen igen oss och kom fram och sa till.

I planet fick jag sitta med en man som såg extra prydlig ut, kostym och fina skor med välkammat hår.Vi började prata och han berättade att han jobbade med säkerhetsfrågor. Han ställde många frågor om livet i Sverige. När jag beskrev hur många av oss var skilda och hur våra barn flyttade mellan föräldrarna varannan vecka och hur vanligt det var med bonusfamiljer skattade han så det mullrade ifrån magen.Han tyckte det verkligen lät både roligt, konstigt och förvirrande för alla inblandade.

När jag klev av planet så stod det massor av militärer på flygplatsen och mannen som suttit vid mig fick ovationer och stora blombuketter. Jag vinkade lite i smyg när han försvann in i en byggnad omringad av fans och förstod att han var nog högt uppsatt när det gällde säkerhetsfrågorna.

Innan jag hittat min väska så kom han fram till mig och gav mig hans nummer och sa om jag behövde hjälp med något så fanns han där  och sedan frågade om jag ville ha skjuts till hotellet. Han ordnade med en bil och fyra militärer som skjutsade mig fram till mitt fina lilla hotell som jag bokat för bara 250 kr natten. Ett jättemysigt hotell med utsikt över bergen  som jag verkligen stormtrivs i.  Här kan jag sitta och bara glo på utsikten, älskar det.

Tänk så olika det kan vara och  jag lär mig hela tiden. Det är som  universum alltid vill berätta för mig att  inte hetsa upp mig och att inte stressa. Inget blir bättre av det.

I morgon skall jag ut och vandra i Himalaya i fem dagar och  skall bli jättespännande. Jag hoppas mitt illa knä hållet,sänd gärna  helande tankar.

 

 

Kramar

Annette