Friheten att slippa rätt och fel

Av Annette Forslund

Filmen som styr oss

Det jag ser i min egen utveckling är att ju mer jag släpper taget om rätt och fel desto större frihet får jag i mitt sinne. Jag behöver inte tänka på rätt eller fel eftersom jag vet att det kan ändras. Jag behöver bara lyssna på min djupare känsla. Ju mer kunskap vi får desto fortare förändras fakta. Det som var sanning igår är ingen sanning idag. Titta bara på trenderna på vad som är rätt att äta, hur vi skall uppfostra våra barn, och vad som är skadligt för hälsan.

Det är när vi håller fast vid våra rätt och fel vi lämnar nuet och flyttar in i våra tankar om hur det borde vara istället för att se det som är. När jag upptäcker att jag har lämnat nuet och är upptagen med att försöka reda ut något som jag tycker är fel,  (för jag är inte lika upptagen med mina tankar när jag tycker jag har rätt:) ) Så brukar jag ställa mig frågan om jag med 100 % säkerhet vet att det borde vara på något annat sätt. Ett bra sätt att påminna mig själv om att jag är förlorad i en film som jag själv har skrivit manuset på.

Ju fler rätt och fel vi har ju mer kommer vi att vara upptagen i vårt sinne att försöka förändra det som är eftersom det sällan överensstämmer med det som pågår just nu.

Har du bestämt dig för att du skall göra och vara på ett visst sätt så är du ofta upptagen med att döma dig själv för att du inte passar in i den mall du själv har skapat. Mitt förslag är att slänga bort mallen eller så gör du den så stor att allt passar in. För om du inte har någon mall är det svårt att döma, det finns inget du kan jämföra dig emot.

Har du varit med om att du vet vad du tycker i en fråga och sedan när du pratat med någon annan så tycker du något annat ? Det har jag varit med om många gånger. Ibland är det en styrka att kunna ändra sig och att inte alltid hålla fast vid sin egen åsikt. Men det kan också göra mig osäker att inte veta vad jag egentligen tycker. Jag är mer lättpåverkad i vissa sammanhang än i andra. I vissa frågor känns det som jag aldrig kommer att tycka annorlunda. Jag kommer nog aldrig förändra min tro om att vi är spirituella varelser i en mänsklig kropp. Det sitter så starkt och det är något som jag bara VET. Däremot har jag ändrat åsikt om vilket typ av jobb jag vill ha, hur jag vill bo, vikten av att passa tider och hur viktigt pengar är.

Lyssna på din visdom

Jag har upptäckt att ju mer jag börjar lyssna och lita på min egen inre visdom desto mindre bryr jag mig om det “allmänna rätta sättet, om normen. Jag lyssnar inte när egot börjar argumentera, jag tar inte mina tankar på så stort allvar.

Tänk tillbaka på de tillfällen i livet när du bara har vetat, hur kändes det då? Lyssna till din kropp vad den vill äta och hur den vill se ut. Sluta döma, varje gång vi dömer oss själva så skapar vi stress i vårt system och vi får svårare att höra vår egen röst. Fyll på med kärlek och tacksamhet istället och förstå att det är din sanna natur. Du är inte här för att döma dig själv och andra. Du är här för att uppleva mer av den du egentligen är och jag tror att vi är kärleksfulla varelser som ibland går vilse i vårt tyckande och tänkande. Som tur är så behöver vi faktiskt inte gå långa omvägar för att hitta tillbaka eftersom vårt välmående bara är en tanke bort.

 

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här

Annette Forslund

Jag har drivit eget företag i 25 år och arbetat med människor i utveckling i 14 år. Jag är ICF-certifierad coach Transformativ coach certifierad av Michael Neil i Los Angeles. Auktoriserad psykosyntesterapeut, yogalärare och Mindfullness-instruktör. Jag har utbildat ett 100-tal coacher i Nya Tidens Coachutbildning, har ett förflutet i försäkringsbranchen och har varit delägare i Max Matthiessen. Det viktigaste i mitt liv är att vara arkitekten i mitt eget liv och skapa min egen verklighet.

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här
Läs mer från Annette

Behåll lugnet

Förra inlägget jag skrev så beskrev jag hur jag blev lurad av en Rikshadriver i Bombay och hur arg jag blev. Funderade på det senare och såg hur stressad jag var och hur min energi var jämförelse med när jag sedan  flög från Kathmandu till Pokhara där jag befinner mig nu.

Jag hade gått om tid på mig och behövde absolut inte stressa när jag kom till flygplatsen. Jag åkte inrikes så det var en liten flygplats men med många avgångar. Jag fattade inte mycket av vad jag skulle gå och hur bagaget skulle skannas.  Men jag frågade mig fram och log och det funkade bra, de var vänliga och hjälpsamma. När jag checkat in mitt baggage hade jag en timme kvar innan boarding så jag  köpte en kaffe och en kexpaket, hade inte ätit nåt för jag gick vilse på förmiddagen i Kathmandu  🙂  och satt mig för att vänta på boarding. Förstod ingenting av tavlan där det stod vilket plan som skulle avgå var och när. Tiderna som blinkade hade redan varit och det blinkade boarding hela tiden. Men jag stressade inte upp mig utan kunde inte låta bli att le inombords. Allt är en enda röra men de verkar ändå ha koll i kaoset. Hittade en annan tjej med ryggsäck som satte och väntade så satte mig med henne och sedan hjälpte vi varandra och tyda och gå fram till disken lite då och då och fråga om det var vår tur att boarda. När det äntligen var dags så kände killen igen oss och kom fram och sa till.

I planet fick jag sitta med en man som såg extra prydlig ut, kostym och fina skor med välkammat hår.Vi började prata och han berättade att han jobbade med säkerhetsfrågor. Han ställde många frågor om livet i Sverige. När jag beskrev hur många av oss var skilda och hur våra barn flyttade mellan föräldrarna varannan vecka och hur vanligt det var med bonusfamiljer skattade han så det mullrade ifrån magen.Han tyckte det verkligen lät både roligt, konstigt och förvirrande för alla inblandade.

När jag klev av planet så stod det massor av militärer på flygplatsen och mannen som suttit vid mig fick ovationer och stora blombuketter. Jag vinkade lite i smyg när han försvann in i en byggnad omringad av fans och förstod att han var nog högt uppsatt när det gällde säkerhetsfrågorna.

Innan jag hittat min väska så kom han fram till mig och gav mig hans nummer och sa om jag behövde hjälp med något så fanns han där  och sedan frågade om jag ville ha skjuts till hotellet. Han ordnade med en bil och fyra militärer som skjutsade mig fram till mitt fina lilla hotell som jag bokat för bara 250 kr natten. Ett jättemysigt hotell med utsikt över bergen  som jag verkligen stormtrivs i.  Här kan jag sitta och bara glo på utsikten, älskar det.

Tänk så olika det kan vara och  jag lär mig hela tiden. Det är som  universum alltid vill berätta för mig att  inte hetsa upp mig och att inte stressa. Inget blir bättre av det.

I morgon skall jag ut och vandra i Himalaya i fem dagar och  skall bli jättespännande. Jag hoppas mitt illa knä hållet,sänd gärna  helande tankar.

 

 

Kramar

Annette