Den inre revolution

Av Annette Forslund

 Känslan är grejen

Igår träffade jag en man som har ägnat mycket åt sitt liv att studera och försöka förstå hur vi människor fungerar, vad vi drivs av och vad som gör att vi låter så mycket av de förflutna styra våra liv. Han jobbar med tekniska frågor och är väldigt smart. Förstår mycket mer av komplicerade sammanhang och olika formler än vad jag fattar. Det som var spännande att han ville träffa mig för att förstå mer av yoga eftersom han hade börjat med  det och kände hur hans kropp hade börjat förändrats. Jag är inte den bästa personen att förklara tekniskt vad som händer i kroppen när vi yogar. Jag har läst många böcker om yoga och gått yogautbildningar när jag har fått den tekniska förklaringen förklarat för mig. Men jag glömmer den lika fort. Däremot känner jag, jag känner hur energin förändrats, jag känner hur mer stabil och glad jag blir. Jag känner hur jag blir både smidigare och starkare. Jag känner hur jag får kontakt med min inre kärna och inte mina tankar om hur saker borde vara eller inte vara. Jag blir mer här och nu, får mer direktkontakt med livet och det blir väldigt tyst i huvudet. För mig är känslan så mycket viktigare än det tekniska. Jag behöver inga tekniska eller vetenskapliga bevis för att tro på att det är bra. Jag vet för jag känner det men det kanske är så i början när man skall börja med nåt, då behöver man bevis och förståelse vad som händer på sin insida.  Ju mer man yogar desto mindre behöver man de yttre bevisen eftersom man  får mer och mer kontakt med den man egentligen är. Visdomen som bara vet och som litar till känslan. När jag skriver känslan så menar jag inte emotioner. Känslorna som styrs av det som händer i från utsidan utan the feeling som det heter på engelska. En djupare känsla av förnöjsamhet.

Alla dessa ord

Många gånger tycker jag inte orden räcker till och andra gånger tycker jag vi använder alldeles för många ord. Jag tror att vår strävan efter att alltid vilja förklara allting tar bort oss från livets mystik. Jag vill hellre tänka att vi alla är ute på en resa med en destination vi faktiskt inte riktigt vet. Det magiska är att tillåta sig att inte veta och att förstå, utan mer vara som en nyfiken resenär som precis kommit till en ny plats som vill utforska och förundras av allt som går att upptäcka. Då håller vi sinnet öppet och livet kan komma till oss istället för att vi skall lägga in det vi ser och upplever i olika fack. Att vara i livet med ett nyfiket och öppet sinne och odla tacksamhet och förundran ger mig kraft och glädje. Jag vill inte veta vad som skall ske om ett år, jag vill leva i det okända för mig är det det som ÄR livet. För mig är inte livet en tydlig plan på tio år. Min själ blir ledsen om jag försöker planera 10 år i framtiden.

Det är det motsatta vad vi får lära oss. Vi får ofta lära oss att det är bra med att planera, vi skall ju planera för vår pension när vi är 25 år. Men det är för att vi fortfarande tror på att lyckan finns där ute i pengarna och i formen vi skapar. Om vi istället från och med nu skulle rikta blicken inåt och ställa frågan – Vad skall jag göra idag för att ha kontakt med min inre verklighet och mitt lugn och glädje och låta det styra alla val vi gör så skulle vår medvetenhet växa om vad som är bra både för oss själva men också för den här planeten och för mänskligheten.  Det är väldigt väldigt lätt att glömma bort det när vi blickat utåt eftersom det är så mycket som är knasigt. Alla system håller på att falla sönder och vi tror att vi behöver förändra där ute. Men jag är helt övertygad om att ju fler människor som blir medvetna om vilka vi egentligen är, att vi är en goda kärleksfulla varelser som egentligen inte är åtskilda då börjar en inre revolution som kommer visa sig i de yttre. Systemen kommer att rasa för människor kommer inte vilja vara i dem längre. Vi kommer att bygga upp något nytt som är byggt på helt andra värden än konsumtion, makt och rädsla. När de medvetna är större än de omedvetna så kommer det att gå fort och vi är på G. Du som läser det här gör skillnad redan, du vet något som alla inte alla vet. Fortsätt med  det du gör, du sprider medvetenhet, tillsammans gör vi skillnad. Heja dig.

Den 15 och 16 juni har jag ett miniyogaretreat ute på byggan i Järla sjö. Det finns fortfarande några platser kvar.
Så vill du ha påfyllning, få kontakt med din kropp och din visdom kom och va med !
HÄR kan du läsa mera och anmäla dig

 

Önskar dig en underbar dag och njut av den vår fina svenska sommar. Det var 127 år sedan det var en sådan här fin majmånad 🙂

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här

Annette Forslund

Jag har drivit eget företag i 25 år och arbetat med människor i utveckling i 14 år. Jag är ICF-certifierad coach Transformativ coach certifierad av Michael Neil i Los Angeles. Auktoriserad psykosyntesterapeut, yogalärare och Mindfullness-instruktör. Jag har utbildat ett 100-tal coacher i Nya Tidens Coachutbildning, har ett förflutet i försäkringsbranchen och har varit delägare i Max Matthiessen. Det viktigaste i mitt liv är att vara arkitekten i mitt eget liv och skapa min egen verklighet.

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här
Läs mer från Annette

Behåll lugnet

Förra inlägget jag skrev så beskrev jag hur jag blev lurad av en Rikshadriver i Bombay och hur arg jag blev. Funderade på det senare och såg hur stressad jag var och hur min energi var jämförelse med när jag sedan  flög från Kathmandu till Pokhara där jag befinner mig nu.

Jag hade gått om tid på mig och behövde absolut inte stressa när jag kom till flygplatsen. Jag åkte inrikes så det var en liten flygplats men med många avgångar. Jag fattade inte mycket av vad jag skulle gå och hur bagaget skulle skannas.  Men jag frågade mig fram och log och det funkade bra, de var vänliga och hjälpsamma. När jag checkat in mitt baggage hade jag en timme kvar innan boarding så jag  köpte en kaffe och en kexpaket, hade inte ätit nåt för jag gick vilse på förmiddagen i Kathmandu  🙂  och satt mig för att vänta på boarding. Förstod ingenting av tavlan där det stod vilket plan som skulle avgå var och när. Tiderna som blinkade hade redan varit och det blinkade boarding hela tiden. Men jag stressade inte upp mig utan kunde inte låta bli att le inombords. Allt är en enda röra men de verkar ändå ha koll i kaoset. Hittade en annan tjej med ryggsäck som satte och väntade så satte mig med henne och sedan hjälpte vi varandra och tyda och gå fram till disken lite då och då och fråga om det var vår tur att boarda. När det äntligen var dags så kände killen igen oss och kom fram och sa till.

I planet fick jag sitta med en man som såg extra prydlig ut, kostym och fina skor med välkammat hår.Vi började prata och han berättade att han jobbade med säkerhetsfrågor. Han ställde många frågor om livet i Sverige. När jag beskrev hur många av oss var skilda och hur våra barn flyttade mellan föräldrarna varannan vecka och hur vanligt det var med bonusfamiljer skattade han så det mullrade ifrån magen.Han tyckte det verkligen lät både roligt, konstigt och förvirrande för alla inblandade.

När jag klev av planet så stod det massor av militärer på flygplatsen och mannen som suttit vid mig fick ovationer och stora blombuketter. Jag vinkade lite i smyg när han försvann in i en byggnad omringad av fans och förstod att han var nog högt uppsatt när det gällde säkerhetsfrågorna.

Innan jag hittat min väska så kom han fram till mig och gav mig hans nummer och sa om jag behövde hjälp med något så fanns han där  och sedan frågade om jag ville ha skjuts till hotellet. Han ordnade med en bil och fyra militärer som skjutsade mig fram till mitt fina lilla hotell som jag bokat för bara 250 kr natten. Ett jättemysigt hotell med utsikt över bergen  som jag verkligen stormtrivs i.  Här kan jag sitta och bara glo på utsikten, älskar det.

Tänk så olika det kan vara och  jag lär mig hela tiden. Det är som  universum alltid vill berätta för mig att  inte hetsa upp mig och att inte stressa. Inget blir bättre av det.

I morgon skall jag ut och vandra i Himalaya i fem dagar och  skall bli jättespännande. Jag hoppas mitt illa knä hållet,sänd gärna  helande tankar.

 

 

Kramar

Annette