Bestäm dig !

Av Annette Forslund

 Kraften i beslut

Det blir mer och mer tydligt för mig hur viktigt det är att verkligen bestämma sig för något om det skall bli någon förändring. Inte prova eller att försöka utan att verkligen bestämma sig på riktigt. I natt har jag sovit hela natten för att jag bestämde mig för att inte ge efter för min trötthet att sova fast hela systemet ville. Det var otroligt skönt att vara med på yin/ restorative yogan igår. Jag kände hur hela mitt system slappnade av och hur det parasympatiska systemet i min kropp tog över. Det är ju jobbigt för kroppen att flyga samt med tidsskillnaden så då får man göra bra saker för den, hjälpa sig själv så det blir lättare att hålla fast vid sitt beslut.

I början när man bestämmer sig för något är det ofta lättare, så är det iallafall för mig. Jag blir exalterad över något nytt jag skall göra, det som är svårt är att fortsätta när det inte är nytt längre. När vi skall bryta med en vana så är det ofta så att vi har bestämt något undermedvetet som gör att när vi bryter mot vanan/  ett beteénde så bryter vi oxå med den överenskommelse vi har gjort med oss själva. Som till exempel om du vill ha mer pengar än du har. Du kanske har tänker att du vill börja spara men sedan bryter du det löftet till dig själv för du vill resa för pengarna. Sedan så säger du till dig själv att vad är det för mening med att spara du kanske inte ens lever om ett år. Jag brukar göra det 🙂 Rättfärdiga för mig själv varför jag inte gör som jag har bestämt mig för att göra.

Många gånger gör vi så för undermedvetet så kanske jag har bestämt mig för att det är fult att ha för mycket pengar, att jag inte är värda dom eller att det är jättesvårt att få mycket. Alltid när du inte har eller gör det du säger att du skall göra så är det ditt undermedvetna som styr. Det är den gamla delen av hjärnan som styr ditt liv. För att du skall börja styras av den nya delen behöver du bli ärlig med dig själv och sluta med ursäkterna. Inte så att du skall döma eller vara elak mot dig själ utan bara se objektivt på de delar i ditt liv som inte är som du vill att de skall vara. Vill du sedan ändra något så behöver du på riktigt bestämma dig, det är där det börjar.  Så vad kan du bestämma dig att du vill ändra på ? Vad är du trött på i ditt liv ? Vad vill du ha mer av ?  Der som är så finurligt är att bara man bestämmer sig så kommer energin runt problemet att förändras. Det som också är väldigt viktigt är att fokusera på allt man redan har som är bra. Så man fokuserar inte på problemet utan på allt som funkar. För hur än vi har det så har vi det väldigt bra eftersom vi bor här i Sverige. Vi har så mycket mer trygghet och möjligheter än större delan av världen. Vi har väldigt mycket att vara tacksam över, de får vi inte glömma bort, helst  när det känns kämpigt  så behöver så vi påminna oss om allt det fina vi har i livet.

Nu skall jag ut på stan och täffa en fin vän,

Kram till dig

Annette

 

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här

Annette Forslund

Jag har drivit eget företag i 25 år och arbetat med människor i utveckling i 14 år. Jag är ICF-certifierad coach Transformativ coach certifierad av Michael Neil i Los Angeles. Auktoriserad psykosyntesterapeut, yogalärare och Mindfullness-instruktör. Jag har utbildat ett 100-tal coacher i Nya Tidens Coachutbildning, har ett förflutet i försäkringsbranchen och har varit delägare i Max Matthiessen. Det viktigaste i mitt liv är att vara arkitekten i mitt eget liv och skapa min egen verklighet.

Ta min webbkurs!

Skapa en ny verklighet för inre och yttre framgång

Läs mer här
Läs mer från Annette

Kylan är värst

Har precis kommit tillbaka till Pokhara efter 5 dagars trekking. Mina vader är ömma och mina lårmuskler känns som fiolsträngar. Vi gick mellan en och två mil om dagen och det är inte så långt om man går på platt mark. Men det ÄR långt när man går 1, 5 mil uppför och 0,5 mil nerför. Finns liksom inget platt utan det är bara upp och ner hela tiden. När man har gått uppför en timme så är man svettig, riktigt svettig som sedan torkar när man går nerför.  Men det som var jobbigaste var egentligen inte själva gåendet utan det mest påfrestande var när man stannade för att äta middag och att sova i tehusen.

Du vet när du varit ute en hel dag och åkt skidor eller något annat fysiskt, när du har svettas och ansträngt dig. Du vet den sköna känslan när du kommer in i varmt och skönt hus och du får duscha och ta på dig myskläder, den känslan. Den infinner sig inte i bergen för där är det bara kallare när du har stannat och inte går längre. Det finns ingen värme i husen varken där man sover eller äter. En natt så sov jag med mössa, vantar och min termos med varmt vatten tätt intill mig. Det är det som är det värsta, det fuktiga och det skruttiga. Toaletterna är sådan där hål i golvet och det luktar verkligen kiss. Det finns inget varmt vatten i duscharna om de ens funkar. Det var den största träningen för mig, att bara gilla läget, att slappna av och njuta av hur det ändå blev varmt under täcket när jag legat ett tag. Tänk de som bor där uppe i bergen jämt, i det kalla, undrar om de vänjer sig?
Nog om kallt,  jag har nog fobi för kyla 🙂

Här sov vi en natt

Naturen var helt magisk och vi gick i skiftande natur. Både högt upp och långt ner i dalgångarna. Vi gick förbi befolkningen när de skördade sitt ris, tvättade sina kläder och levde sitt normala liv. Vi gick förbi skolor och små söta skolbarn på väg till skolan. Vi blev passerade av unga killar som bar allt möjligt upp och ner för bergen och ibland åsnor och hästar som också bar nödvändigheter upp i byarna.

Snacka om tungt 

En morgonpromenad under stjärnorna

En morgon gick vi upp till Poonhill kl 500 på morgonen för att se soluppgången. Helt magiskt, det påminde mig om ett luciatåg som gick under stjärnorna upp mot toppen. Alla tysta på led och många med pannlampor. Utsikten var magnifik och vi kunde se flera av värdens högsta bergstoppar.

Funderade på varför människor vallfärdar från hela världen för att sova i ett kallt rum, kliva upp fem på morgonen, gå 400 meter uppåt i 45 minuter för att se hur solen går upp och se bergstopparna. Vad är det som gör att vi gör det? Vad är det som gör att jag gör det? Mitt svar är nog att det är något heligt och övernaturligt samtidigt som det är det mest naturliga som finns. Jag tror jag inte har något bra svar på den frågan. Men det som känns i mig efter de här dagarna är lycka, tillfredställelse och tacksamhet. Det känns som jag hämtade en del av mig där uppe hur konstigt det än låter.

Kanske är det så att jag blir påmind om att jag är en del av något mycket större, att den storslagna naturen läker något i mina celler. Jag blir påfylld av liv. Jag vet inte riktigt varför jag åkte hit utan det var bara något som jag visste att jag ville. Jag tror att det är viktigt att vi lyssnar när något inom oss pockar på. När vi får för oss något. Ignorera inte det, utan följ det.

Jag är så glad att jag följde min inre viskning och gjorde något som kändes både roligt, obekvämt och jobbigt. Just nu sitter jag på mitt hotellrum och verkligen njuter av alla de bekvämligheter som vi så ofta tar för givet. Jag verkligen njuter av det fina golvet i badrummet, tekokaren och vita lakan som är mjuka och luktar nytvättat och värmen såklart.

Jag har några dagar kvar här i lugnet i  Nepal och Pokhara innan jag åker vidare mot nya äventyr, nästa anhalt är New Dehli och där är det inte lugnt utan typ motsatsen.

Ta hand om dig och lev din dröm.

Kram
Annette